Whiplash
Whiplash påverkar över 30 000 svenskar per år. Det är en skada av halsens/nackens strukturer som uppstår när huvudet kastas bakåt. Orsaken är ofta att en person blivit påkörd bakifrån eller ramlat framåt och inte hunnit/kunnat ta emot sig med armarna. Ofta får man långvariga besvär såsom smärta i nacken och huvudvärk, eller smärta stelhet eller ömhet generellt i stora delar av kroppen. Vissa har inga kliniska fynd men har ont likväl. De flesta whiplashskador läker till dels över tid.
Vad är Whiplashskada, och vilka är de vanligaste symptomen?
Klassiskt uppstår whiplash om man sitter i en bil, inte har nackkudden inställd rätt och blir påkörd bakifrån. Detta orsakar sträckning eller skador i nacken och andra mjukdelar i nacken och bröstryggen. Whiplashskador förekommer vanligtvis efter bilolyckor, särskilt kollisioner från baksidan där man inte haft bra nackstöd som förhindrar för stor bakåtrörelse, men de kan också uppstå vid vissa idrottsaktiviteter eller andra olyckshändelser där en oförutsedd och plötslig kraft påverkar huvudet och nacken. Vi har träffat på patienter som har fått whiplash efter oförutsedd kraftig knuff bakifrån.
Symtom kan inkludera nacksmärta, huvudvärk, yrsel, nackstelhet, domningar eller stickningar i armarna och händerna, samt ibland koncentrationssvårigheter eller minnesproblem. Ofta kommer symptomen inte omedelbart efter skadan utan kan ta några timmar eller till och med dagar att utvecklas. Relativt många har inga kliniska fynd, det vill säga har normal känsel, reflexer, kraft med mer.
Indelning: Whiplash Associated Disorder (WAD) klass 1-4
Whiplash-skador kan klassificeras i olika grader beroende på deras svårighetsgrad. Huvudet kastas så pass hårt att strukturer såsom ledband skadas i någon grad. Här är en översikt över de olika graderna av whiplash:
Grad 1 (Lindrig):
- Vid grad 1-whiplash är påverkan vanligtvis mild och innebär sträckning eller översträckning av nackens mjukdelar.
- Patienten upplever vanligtvis smärta och ömhet i nacken men har inte allvarliga neurologiska symtom.
- Det finns ingen förlust av nackens rörlighet, och patienten har vanligtvis en god prognos för återhämtning inom några veckor med adekvat behandling.
- Oftast inga kliniska neurologiska fynd.
Grad 2 (Måttlig):
- Vid grad 2-whiplash är skadan mer allvarlig och kan inkludera partiella skador i nackens muskler, ligament eller andra mjukdelar.
- Patienten kan uppleva måttlig nacksmärta, stelhet och svårigheter att röra på huvudet.
- Här är det ofta nackbesvär och kliniska neurologiska fynd samtidigt, som domningar eller stickningar i armarna och händerna.
- Behandlingstiden för grad 2-whiplash kan vara längre, vanligtvis några månader, och fysioterapi och rehabiliteringsövningar är vanligtvis nödvändiga för att återställa rörligheten och styrkan i nacken.
Grad 3 (Svår):
- Vid grad 3-whiplash är skadan allvarlig och innebär vanligtvis en fullständig ruptur av nackens muskler, ledband eller andra strukturer.
- Patienten upplever intensiv smärta, kraftig stelhet och betydande neurologiska symtom, inklusive förlust av känsel och styrka i armar och händer.
- Behandlingstiden för grad 3-whiplash kan vara betydligt längre, ofta flera månader eller mer, och det kan krävas kirurgiskt ingripande för att reparera de allvarliga skadorna.
- Rehabilitering och fysioterapi är också viktiga för att hjälpa patienten att återfå funktion och rörlighet i nacken och förbättra den övergripande livskvaliteten.
Grad 4 (Fraktur):
- Benbrott eller felställning i halsryggens kotor.
- Kraftiga symptom.
Det är viktigt att notera att varje fall av whiplash är unikt, och graden av skada kan variera från person till person. Whiplash Associated Disorder grad 1-4 är ett grovt hjälpmedel. Det är därför viktigt att söka medicinsk hjälp och få en korrekt diagnos och behandlingsplan om man misstänker att man har drabbats av en whiplash-skada. Den som drabbas lindrigare får ofta kvarvarande långsiktiga symptom i form av smärta stelhet eller ömhet generellt i nacke och bröstrygg, och inga kliniska fynd.
Kan man se whiplash på röntgen?
Ibland. WAD grad 4 (benbrott eller felställning) syns alltid på röntgen/MRT. Egentligen ska man utföra röntgenbilder när man böjer huvudet framåt respektive bakåt, för att se hur halsryggraden böjer sig. Ser man hack i halsryggens ”böj” vid t.ex. framåtböjning så vet man att ledbanden mellan dessa kotor har skadats. Detta syns inte på vanlig röntgenundersökning där man ligger still, heller inte alltid på MRT (magnetröntgen).
För att diagnostisera whiplash kan läkaren utföra en fysisk undersökning, utföra bildundersökningar som röntgen eller magnetisk resonanstomografi (MR), och bedöma patientens symtom och medicinska historia.
Behandlingen för whiplash varierar beroende på skadans omfattning och svårighetsgrad. För de flesta fall involverar behandlingen smärtlindring, vilovila, användning av nackstöd, fysioterapi och övningar för att stärka nackmusklerna. I mer allvarliga fall kan läkare också ordinera smärtstillande medel, muskelavslappnande medel eller andra läkemedel för att hjälpa till med smärtan och inflammationen.
I vissa fall kan whiplash-skador ta lång tid att läka, och vissa personer kan uppleva kroniska symtom. Det är viktigt att följa läkarens råd och behandlingsplan samt ge kroppen tillräckligt med tid att återhämta sig. Dessutom kan förebyggande åtgärder som att använda bilbälten korrekt och justera nackstödet i bilen hjälpa till att minska risken för whiplash-skador vid en bilolycka.
Ryggradens leder – ledkapsel, ledband (ligament) och disk
Lederna i ryggraden får passiv stabilisering av ledbanden, som har viss tänjbarhet men kan brista med tillräckligt drag. Tydligaste exemplet är påkörning bakifrån där ledband och ledband skadas. Precis som i knät behövs ledband för att inte knät ska bli instabilt; ett skadat korsband skapar som regel mycket besvär om inte musklerna runt knät är mycket starka. Musklerna i ryggen kompenserar för instabiliteten delvis. Ledbanden läker därefter till dels. Som vid all annan skada i ledband och leder är risken för att utveckla artros med tiden relativt överhängande.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Du bör alltid omedelbart söka hjälp i form av akut sjukvård om du nyligen har drabbats av en whiplashskada. Det är ännu viktigare om du har neurologisk påverkan, det vill säga får yrsel, tappar känsel eller kraft/styrsel i armar eller ben.
En osynlig skada
Det inkluderar muskler, nerver och senor, och rätter mellan kotor i halsen. Det är fortfarande oklart hur huvudskadorna påverkar nacken. Det är möjligt att avgöra om en viss struktur är inblandad och sträcks ut och skadas. En whiplash skada vanligtvis inte finns på CT, MRT eller ultraljud resulterar i en mer osynlig skada. Ofta känner människor som har drabbats av whiplash att de inte kan förklara sina skador ordentligt och är förvirrade. Forskare är osäkra på skademekanismer.
Kan whiplash gå över?
Skadorna läker över tid, men obduktionsstudier har visat att även efter många år ses små skador i ledband och ledkapslar i nacken hos personer som fått whiplash.
Hur långt efter kan man få whiplash?
Whiplash uppstår direkt men symptomen kan ibland visa sig först upp till ett par dygn efter själva skadan.
Sök akut sjukvård efter en trafikolycka oavsett du har ont i nacken eller ovan nämnda symptom eller ej.
Behandling av whiplash hos kiropraktor
Man kan behandla besvär som uppstår som följd av whiplash. Vi träffar många som tidigare råkat ut för whiplash. En erfaren kiropraktor kommer alltid anpassa behandlingen, det är viktigt att anpassa behandlingen.
Hur vet man om man har whiplash?
Vilka är de neurologiska fynden vid whiplashskada?
Vid whiplash-skador kan det finnas olika neurologiska fynd beroende på skadans omfattning och var skadan har inträffat i nacken eller ryggen. Här är några vanliga neurologiska fynd som kan förekomma vid whiplash:
Nacksmärta och stelhet: Detta är det vanligaste neurologiska fyndet vid whiplash. Patienten kan uppleva smärta och stelhet i nacken och axlarna, vilket kan göra det svårt att röra huvudet.
Huvudvärk: Många personer som drabbas av whiplash upplever huvudvärk, vanligtvis lokaliserad i bakhuvudet eller vid tinningarna.
Domningar och stickningar: Whiplash kan skada nerverna i nacken, vilket kan leda till domningar och stickningar i armarna, händerna eller till och med i ansiktet.
Nedsatt känsel och styrka: Svårare whiplash-skador kan påverka nervfunktionen och orsaka nedsatt känsel och muskelsvaghet i händerna och armarna.
Yrsel och balansproblem: Vissa personer kan uppleva yrsel eller problem med balansen på grund av påverkan på det vestibulära systemet i örat.
Kognitiva problem: I vissa fall kan whiplash leda till kognitiva symtom som minnesproblem, svårigheter med koncentration och mentalt trötthet.
Synproblem: Whiplash-skador kan påverka ögonen och orsaka suddig syn, ljuskänslighet eller ögonrörelsestörningar.
Öronsymtom: Patienten kan uppleva öronsymtom som tinnitus (öronsus), hörselnedsättning eller öronvärk.
Det är viktigt att notera att inte alla personer som drabbas av whiplash kommer att uppleva alla dessa neurologiska fynd, och symtomen kan variera från person till person. Dessutom kan vissa av dessa symtom vara tecken på andra medicinska tillstånd, så det är viktigt att få en korrekt diagnos av en medicinsk professionell om man misstänker att man har drabbats av en whiplash-skada. Tidig diagnos och behandling kan hjälpa till att förbättra prognosen och främja en snabbare återhämtning.